Sovit så där , men så har det ju blivit mer i mitt liv nu , troligt övergångsålder relaterat .
Vaknar typ vid fyra tiden och måste pinka , för jag dricker massa vatten också nu ? , och efter pinkningen kan jag inte somna om ?
Näpp så är det , troligt nått jag får leva med .
*
Men kände mig lyckligare lugnare idag , skööönt , och piggare min förkylning har släppt nästan helt , lite snorig men det är ju som det är .
Tog mig två ,en timmars promenader i skogen , tur och ordning med hundarna, så skönt att gå med dom en och en , lugnt och skönt , tror dom hispar varandra också.
Gick riktigt bra att gå i skogen idag , var tö snö uppe på isen så på dom flesta ställena kunde man trycka ner den mot snön .
Våran toppen skog :)
*
Här nedan är från fallet efter promille vägen
Första turen efter mina feber dagar .
Lyckliga hundar
Så olika dom två
Pennie på väg mest hela tiden , och Znö tillbaka till mig :)
Lite busiga är dom allt också i mellan åt , fast dom borde ha fått lite mer vuxet i sig .
Znö funderar nog ,men matte vad gör vi nu ? nu drog hon in i skogen igen ….
Men duktiga Znö håller sig i närheten av sin matte hon
Fast
Pennie har börjat väntat in dom söliga också
**
Kom på igår när jag gick här och fixade lite
Att jag som har så mycke tankar i mitt huvud på en dag , säkert fler som har det ,
kanske ska jag skriva ner dom stödord som jag sen kan dela med mig i Bloggen !?
Men jissus haha så mycket blev det att jag vet inte om jag orkar få ner allt .
Men provar vell få se.
Sen ska ni ju veta att jag kan tycka en sak är super smart /bra den ena dagen men nästa dag tycker jag inte det är klokt nån stans och tycker inte så längre .
*
Tänkte på min första hund , och dom jag växte upp med .
Det var vell aldrig nått tal om att man skulle hålla på och drilla sina fyrbenta vänner så som många gör idag , man hade dom som härliga vänner ,och dom liksom anpassade sig till oss .
På många gånger bästa sätt , visst lärde man dom vell att gå i koppel och annat smått som behövdes i vardagen , men inte på det nu mera krångliga sättet .
Man hade en mer avslappnad relation
I alla fall om man går till mig själv.
Mina första hundar var bara sköna fyrbenta vänner .
Började vell komma lite mot slutet när jag hade min Ungerska Kuvasz , Toppy.
Och ja jag gick någon kurs med honom , men då var det mest brukshundar och mer åt det militäriska träning sättet , passade verkligen inte min Kuvasz. Han skulle mest "äta" upp dom andra med tränar ekipagen ...njä inte riktigt så men nästan , kommer skriva mer om varje hund jag haft på min hemsida.
Men det var lättare att ha hund.
Och inte fanns det så många heller ..sen var jag vell yngre och mer envis än vad jag är nu ,lättsammare som person var jag nog också.
:)
Nu ! är det så otroligt invecklat så jag går vilse flera gånger om , om jag ska försöka följa allt som tycks att man ska göra med sina hundar , och den ena hundägaren är proffsigare /duktigare än den andra. Så ja inte undra på att man tycker det blir tungt ibland att ha hund.
I stället för att njuta av dessa underbara varelser som är så gulliga mot oss.
Brukar tänka att jag hade en sån härlig relation som till den här Toppy vi hade ett otroligt speciellt band till varandra .Men kanske det till stor del var att jag inte glömde bort att behandla honom som den vän han var ?????
Kanske jag lägger ner för mycket tid på att gå och grubbla över hur jag ska träna dom ?
Istället njuta av livet ihop med dom ?
Ja det här var en av tankarna som snurrade i mitt huvud .
Och det kan man filosofera ut åt alla håll under hur lång tid som helst .
Men !
Nog känner jag allt att jag kommer lägga mer tid på att dom är mer mina vänner än tränings partner .
*
Under min dubbla sjukdom (skulle ju inte prata sjukdomar hela tiden ) men några rader blir det nog allt , har jag tröst ätit och inte alls hållt ordning på vad jag stoppat i hålet i mitt ansikte.
och det har tyvärr gett backad effekt , hade gått ner en hel del sen Julen , men allt det har jag nu gått upp igen , så bara att börja om från början igen tyvärr.
Och
Allt detta med bantning och äta rätt, leva hälsosamt är något som tar upp alldeles för mycke tid av mitt liv både i handling och i tankar , och jag hamnar i dålig sists , som när jag kommit ur det första socker suget , tappade jag matlusten , var inge sugen på nått , så då började jag gå upp i stället , min kropp tog av mina depåer, kanske en bidragande orsak att jag ramlade ner i depression , och blev så pass sjuk i förkylning också , inte vart förkyld på ca två år , ja inte vet jag .
Men jag är nog en sån person som kan få det att bära iväg till typ Anorexia och Bulimin , för att det mesta jag tar mig för blir en aningen maniskt.
Och
Då kommer man till den stora frågan ?
Behöver jag banta ? ja jag mår dåligt av att inte kunna komma i mina kläder , ja jag tycker inte om att vara oböjbar mitt på min kropp :) det är för tungt på både promenader och vid träning .
Så svar ja.
Men !
Tänker försöka inse att jag är till åren nu , och behöver inte gå ner och bli pinnsmal , för ärligt talat har jag någonsin tyckt om att vara pinnsmal ?
Njä , hade en tuff uppväxt pga det , helt knäppt när man tänker på det nu , jag var så smal , ja precis så där smal som många kvinnor vill var , men dom anmärkte när dom kunde på mitt utseende , så jag upplevde det mycket svårt att växa upp och vara så smal .
Gick upp i vikt när jag slutade röka , vilket jag gjorde från jag var typ 12 till 30 års åldern när j ag slutade , jag gick upp typ 15 kg och det pga att jag ersatte ciggen med godis/snacks , och sen smakade maten så bra nu så jag åt mer än vad jag någonsin hade gjort , så ja jag gick upp en hel del .
Men åter till tanken om vill jag vara pinnsmal?
Nä det vill jag inte , tycker om att ha lite former , men runt midjan vill jag gärna få bort en del …
Så ja jag ska koncentrera mig på det :)
Man måste ibland i alla fall jag ,sätta sig ner och funderar över vad är det jag igentligen vill med det jag gör ?
Och som i det här fallet , liksom flyta med i en våg som jag kanske inte alls vill flyta med i .
Så nu koncentrerar jag på att leva mer hälsosamt och få bort fettet runt magen .
:)
Sen får vi se ?
*
Ryggen
Den min kära del av kroppen , vill allt vara en hel del klen , har dåligt med muskler i överdelen .
Och nu när jag inte kunnat tränat pga feber och halsont, så känner jag av det ?
Sträckte mig ni vet så där skönt en morgon , och det blev en rejäl ond sträcknig :(
Så nu har jag haft flera dagar typ tre som jag haft ont i ryggen .
Men ?
Det är så jag tror att det är mycket min kropp som inte mår bra av att lata sig .
Då ramlar den isär liksom
Setat och legat förmycke .
För igår när jag höll på med lite smått här hemma , försvann liksom det onda , men direkt när jag sitter för mycket kommer det tillbaka .
Så den här kroppen ska inte vara still.
Förhoppningsvist blir det bättre nu när jag kommer igång med träningen igen .
och promenaderna
:)
Jag ska "ta mig i kragen " och få ordning på mitt liv igen
Haha
Ta mig i kragen , det har jag ett par gånger hört i mitt liv , sen hur många som tycker det bakom min rygg ja det vill jag nog inte veta .
Hur tusan gör man då ?
När kroppen och psyket skriker NEJ ! STOPP !
Ja det vet inte jag ?
Men var tvungen at ta med det , för nu ska jag ta mig i kragen ;)
*
Slå undan benen igen !
Ja så känns det ju när man kommit en bit och tycker allt går så bra , och så trillar man ner igen :(
Och får liksom börja om från början .
men
Jag ska försöka vända på tankarna , och försöka se det posetiva med et mesta .
Tanken kraft är stor , och det är lätt att hamna i nått tycka synd om en själv läge .
Och det vill jag verkligen inte .
Så bra och glada tankar blir bra Tack :)
*
Ha en bra dag !
Mer kommer kan jag lova från min låååånga tänkar lista
*
Har en förmåga att bli riktigt trött på efm , så nu ska jag vila :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar