Hade en hel del mål idag, men motståndet att bara ta sig ur sängen var så starkt, så tungt, styrkan att ta sig förbi det motståndet kunde inte uppbådas hur jag en försökte komma förbi det.
Min kropp reagerade mot tankarna genom att svettas i massor, magen protesterade med magkatarr känsla, ångesten kröp på mig som ett tungt täcke.
Ledsen att jag kände jag svek en av mina bästa vänner, men hon är just en sån bra vän som hon är, och hon förstod❤️
Är i en tid som jag har svårt att må bra!
Vet just nu inte hur jag ska ta mig ur min känsla mitt mående.
Lutar mot depprission läget hela tiden, gjort nu i över ett år.
Så svårt!
Saknar mitt maniska så mycke.
Nu sova, hoppas jag vaknar med annan känsla nästa uppvak!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar