Fredag !
Och dom första känslorna jag fick upp när jag vaknade , var oj nej just jag ska gå på och göra två nätter Suck
Nu är det inte så att jag inte tycker mitt jobb kan vara ok , jodå , och jag har nästan bara bra arbetskamrater. jodå , men om det är min Bipolära själ som skriker , nej nej , en massa måsten.
Jag vet inte , men jag kan ha haft som nu i går en helledig dag med en massa innehåll , utan en enda svettning och skulle jag ha en så är det mer värme vallning än svettning.
När jag ska iväg till jobbet ,precis så där där innan jag ska ge mig iväg , då är det som att sätta på en kran och jag blir genom blöt , hade jag inte haft beta blockerare så skulle jag troligt inte komma i väg alls . MÅSTEN och STRESS har blivit som skällsord för mig .
Bara jag kommit till jobbet så går det an ....ja ni vet som vilket jobb som helst .
men det är just måstet att jag måste i väg som gör att min själ skriker och min kropp reagerar i protest .
Hur ? ska jag klara av mina ca 10 år som jag har kvar att jobba ?
Låter som att jaha vadå det är många som inte vill gå till sitt jobb , utan att få vara hemma , men visst så är det , men att känna nån form av panik när du vet att du ska iväg , är inte riktigt samma sak.
Jag mår så bra när jag får vara hemma och lägga upp mina dagar som det passar mig .
Då kan jag känna glädjen verkligen krypa in i mig .
Men dessa ständigt dax att jobba dagarna , tar ner mig otroligt mycket.
Dom sista nätterna ,protesterar min kropp flera gånger under dom två nätterna , med att hjärtat slår dubbel slag eller vad man ska kalla det för , det gör liksom frivålter i bröstet på mig .
Försökte bromsa det med beta blockerare , gick så där.
Men ? hur gör man då , jag måste ha en inkomst , hur ska man annars leva .
Får sälja huset och flytta ut i 70 talaren . då kan jag jobba mindre ...
*
Människor !
Har verkligen lite svårt för dom två benta igentligen , åtminstonde dom som man inte känner tillräckligt bra . Har ett grann par som jag hela tiden tyckt att oj vilket trevligt par :)
Igår föll deras gloria totalt !
Mötte dom i skogen , och dom kom in på prat om Rådjuren som äter hennes älskade trädgård , jaha ja sånt händer ju dom flesta med trädgårdar och vi bor ju också nära skogen , jag drog vell till med att ja dom har jag matat i många år ..... alltså ja ja , hon gick i taket , och anklagade mig för att det var mitt fel enbart att dom åt i hennes trädgård .
Jag kan förstå att det är trist , men bor man bredvid skogen får man troligt ta det även fast ingen matar dom i närheten, vet andra som har problemet och då finns ingen matare i närheten. Sen kanske det kommer fler pga av mig jodå så kan det vara .
och där tyckte jag ännu rätt synd om tanten och hennes trädgård .
Men när hon fortsatte elda på , och säger att dom skulle skjutas bort ????????
Då tappade jag helt tycka synd om henne, hur kan man ? vilja skada nått levande för att man ska ha nån blomma i fred ??? men va ? där föll hela hennes gloria , den hamnade inte ens på sne utan den föll av , och hennes man stog bara bredvid och mumlade lite .
Hon är vell en människa , människor hittar lösningar , staket föreslog jag medans hon ännu hade nån del av glorian kvar , då blev hon tokig och det skulle hon minsan inte sätta upp , och alla bilar som var tvungen att tvärbromsa utanför dom , men va , det här är ingen genom fart och ingen stor väg som Rådjuren måste gå över för att sen komma till mig , och måste man tvärbromsa där då har man för hög fart .
Jaja det gick inte att fortsätta det samtalet , kände att vi var såååååå långt ifrån varandra i vad man tycker . Och jag vill verkligen inte ha nått mer med dom att göra .
Jag sa bara det är lugnt jag ska inte mata dom nå mera ....
Sen gick jag !
Sen tror inte jag att hon kommer bli av med dom för det .
Nu hade jag tänkt sluta med matningen nästa vinter , och det pga att jag inte anser att jag har ekonomi för det , men det behövde inte hon veta .
Alltså !
jag försöker bara leva här på våran gård i vårat hus , och min älskade skog .
Jag har valt att inte umgås med människorna på våran gata mer än att jag kan prata med dom om jag möter dom ute , eller hejar på dom . Men jag har svårt med umgänge , många gånger blir det komplicerat för mig , så jag har mest vänner omkring mig men inte intill mig . Och det är inget illa ment med det , har några vänner som jag tror förstår mig , dom har jag mer djupare kontakt med .
och mina närmaste dom vet hur jag är .
men ?
Varför måste man bli utsatt för, möten med människor , som jag bara inte kan hantera , och ja jag kan säga en massa som inte faller så bra bland folk , men därför undviker jag också människor . Blir så komplicerat , och sen bär jag med mig mötena , länge , och vänder och vrider på dom .
Så det ger mig inget gott !
Att jag skriver det här är mycket för att jag mår bra av att lätta på det ur min hjärna .
Så nu är det gjort ! så nu kanske jag kan släppa det där tråkiga mötet .
Så trist att människor som man trodde var djurvänner inte hade några sådana känslor .
*
Tömning kameran
Gör det lite för sällan ;) därför blir det en rejäl mängd när det görs
