Så overkligt !
Hon som bara alltid ska finnas .
Hon dog .
Ca tre månader har hon bara kämpat, fick en stor stroke i januari .
Sen har hon bara forslats från ena stället till det andra ,från den ena undersökningen till den andra .
Vi hade något hopp om att hon skulle få komma hem ,ok kanske i rullstol resten av sitt liv , kanske aldrig kunna äta mer än med en sond , kanske aldrig kunna pratat och skrivit, som hon gjort igen .
Ok tror hon var någorlunda med på det ....
Men ? Vad hade det blivit för liv
För hon som var så självständig ,skulle behövt en massa hjälp från andra ?
Hon som ville prata ,hur skulle det livet varit utan tal .
En av sista gångerna i Ludvika hade vi hopp ,hon skrattade och pratade rätt bra med mig och min syster .
Där tänkte vi Jo men det blir bra.
Hon fick ett datum för hemgång .
Två dagar före ,blev hon sjuk , lunginflammation igen , och Sepsis.
Hamnade i Falun .
Vi blev dit ringda akut.
Fyra läkare förmedlade oss att det inte var någon bra utgång .
😥
Alla som kunde och ville kom och tog farväl.
Men ,mot alla odds kom hon tillbaka igen .
Läkarna såg rådlösa ut ???
Och till och med dom trodde att men det här fixar hon nog ändå .
Kastet mellan hopp och förtvivlan ,var det svåraste .
Att hålla rätt på känslorna.
Tog stor kraft.
Vi var där så mycket vi klarade av .
Hon passade på att gå över när vi var hemma och vilade
Blev dit ringda ,men han inte fram 😥
Två personal hade setat med henne.
Vi åkte för att ändock ta ett farväl.
Det kändes fridfullt i rummet.
Nu slapp hon kämpa för sitt liv .
Nu får vi kämpa
Min pappa som förlorat den personen han levt med i ca 60 år .
Vi andra som behövde henne i våra liv
Sen hon gick över ,har det inte varit ett vanligt liv .
Så mycket att gå igenom , känslomässigt.
Farväl älskade mamma ❣️
Vi ses på andra sidan ,när det är dags för mig att lämna .
Nu måste vi hjälpas åt vi som är kvar att få en vardag att fungera .
❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar