Semester ?

Sån konstig känsla. Har jobbat så många år , varit fast anställd i kommunen i över 20 år och mer , men ! I år fick jag bara två veckors semester. Jaha varför det ? Jo för att jag varit sjukskriven på halvtid sen i januari, och förra året , men vad jag försöker förstå har våran kommun något avtal om att man får den procent man "tänkt" jobbat det kommande året ???? Alltså man jobbar inte in semestern förra året ? Måste hitta nått att läsa om det ,är för mig konstigt. Och man måste ha jobbat mer än 40 % av sin arbets tid , för att få semester ersättning. Och det är nått avtal som vissa kommuner har , och ja naturligtvis denna kommun . Men jaha du jobbar ju 50 % ??? Just , utav min 78 % tjänst . Och det blev 39.9 % . Så nä hade ingen semester 😳 

Det just det behövde jag nu . När jag nyss fått reda på att jag ingen mer sjukpenning får . Trots att min läkare tänkte sjuka mig till augusti på halvtid. Nix sa fk , nu hade jag gått hemma för mycket . Och någon hade räknat ut , troligen AI 😳, att jag kunde jobba som bagare eller trädgårds arbetare . Så bara att sätta upp sig vid arbets förmedlingen. Suck .

Livet pågår . Så hur kunde jag få två veckor då ? Eftersom jag var tvungen att gå tillbaka till min fulla tid , så kom jag upp i högre procent igen , så då fick jag ihop till två veckor. Känns sådär .

Som tur är , så mår jag rätt bra just nu .....hur länge ? Vet jag ju inte . Men en dag i taget.

Känns stressigt ..så någon längre resa med husvagnen, nja det blir det troligtvis inte . Ekonomin är inte heller god efter lång sjukskriven. Så , jag får tänka , ta en dag i taget, njut av livet här och nu . 

Finns så många människor som har det så mycket svårare än mig . Så jag försöker samla ihop mig och vara glad över allt mitt liv ger mig . 

Att det sen inte hjälper att sitta på ett "guldberg" när jag är i mina må dåligt perioder. Det måste jag ta mig igenom.  För det här samhället kommer inte att hjälpa mig . Utan jag får hjälpa mig själv .

Just nu ! Idag vaknade jag av att min son var på väg till arbetet, han går upp vid fyra tiden . Lite irriterande,men vänder jag på mina ego tankar och tänker ,men här kan jag ligga kvar i sängen , visserligen vaken , men behöver inte ge mig iväg ut som han . Tur han trivs med sitt jobb , som tyvärr är tillfälligt. För han får ingen semester alls . Så jag ska vara glad för mina två veckor.

Känner hur kärleken till min omgivning kryper fram , till min man ,min livets följeslagare, som sover gott bredvid, gör mig lycklig och trygg . Mina älskade päls kliningar som sover gott i min närhet .

Då kan man inte känna annat än lycka.

Idag , ska jag som vanligt börja dagen med promenad och träning jag . Sen blir det att rota ner sig i allt ute arbetet , trädgård , målning osv . Som faktiskt ger mig skönt lugn och glädje när jag väl står i det . Stress när jag inte har tid med det . Men skön känsla i det . Så idag ska jag njuta av bra väder för pyssel med den .

Kvällen blir lite hundträning, nötning av inlärning av olika grund moment . 

Dinahs klofix träning pågår också, tar några i taget ibland även en hel tass . Sista gångerna smetar jag tub ost på hennes nos , så då koncentrerar hon sig på det medans jag tar klorna . Funkar så bra . Vet inte varför det gått på tok med hennes klo fix? Kan inte finna nått som gått fel 🤔 haft många hundar ett fåtal har inte tyckt om det , däribland två som jag tog som omplacering hundar , dom var redan rädda när dom kom . Dinah rycker undan tassen , och tjuter redan innan jag börjat 😳så jag vill inte ta alla på en gång , känns så hemskt att "plåga" henne så länge . Så då tänkte jag? Några om dagen , så blir hon kanske van ..men njä ☺️ men ostsmetandet tror jag kommer bli våran räddning.och några i taget .

Har så mycket mer att säga ... kommer mer . 

Ha en toppen dag! 

Och njut av det som finns i  livet .❤️

Måste skriva om hundträningen med gruppen igår . 

Så många olika själar . Så många olika sätt att tänka på . Så mycket olika tankar om vad man vill ha ut av dessa träffar . 

Jag har jätte svårt att hitta min roll i det här . Eftersom jag inte är instruktör, inte utbildad för det , trots att jag gått massor av kurser genom åren och kan en del , plus många års erfarenhet. Så duger jag inte att lyssna på . Nä precis så är det . Så jag försöker finna mig i rollen som samplanerare. Men nån måste vara lekledare , och det har fallit på mig . Jag hittar på vad vi ska träna . Sen kommer HUR in och där blir det problem ! Så många olika erfarenheter och olika sätt att träna på . Så ! Jag försöker backa , om alla vet vad dom ska göra, så hoppar jag, hur , om ingen frågar .För jag åker hem med en tråkig känsla i kroppen att det inte blev bra . Mycket beror det på , att jag blir så ivrig att hjälpa om jag kan , dom som vill ha hjälp . Men det faller inte i god jord jämt . Så ! Jag kommer kliva ett steg tillbaka.

Dom här träffarna är ju till stor del för att jag själv ska hålla i att träna . Och så trevligt och bra med sällskap. Vi är en ganska stor grupp på "papper" men liten vid träning ?